Igår var det så dags för surströmmingen. Som kulinarisk minoritet är man ju tvungen att hitta några likasinnade för att fira den fermenterade fiskens högtid. Jag hittade en pappa, en syster och en kusin att smaska tillsammans med. Det blev fjolårsburkar av
Oskars märke. Tillbehören var de vanliga odramatiska: mandelpotatis, gul och röd lök, västerbottensost och hårt tunnbröd. Kusinen som tillbringat åtskilliga år i Italien hade med sig italiensk öl av tre sorter. Speciellt den mörka sorten,
Moretti La Rossa, var populär. Måltiden avslutades med kaktus-lime sorbet och holländsk kaffelikör. Kanske var det denna helt nya vilda mix som gav mig vissa magplågor! Här är bildbevisen:
1. Det rituella hackandet av löken.

2. Mandelpotatisens transsubstantiation

3. Frammanandet av fisken

4. Det flata brödets välsignande

5. Det välska ölets avtäckande

6. Frigörandet av burkens ande

7. Ritens fullbordande
3 kommentarer:
Yuck!
/Mannen i bilen
Ah, det såg gott ut. Synd att jag inte var hemma - då kanske ni hade fått oväntat besök!
Åååååh. Jag känner ingen som vill äta surströmming med mig.
/En avundsjuk en
Skicka en kommentar